MALINHÖGLUND♥

Lyssnar på Melissa Horn. Ja. Första gången någonsin. En låt fick mig att tänka på Simon Weigardh, eller Wejgay. Det enda jag saknar med honom, är hans lillebror. Han var så söt, och dum, korkat söt. Simon, flera månader efter sa jag att han var the big love of my life, jag tänkte på honom hela tiden, flera månader efter, han förstörde en hel del för mig, trots att han inte var i mitt liv längre. Jag tänker fortfarande på honom, men på ett helt annat sätt, jag vill vara hans vän. Vi var vänner i fyra år. Det saknas. Men jag klarar mig absolut utan vänskapen, och det är inte direkt så att jag har försökt eller kommer försöka bli vän med honom. Det är bara det att jag alltid tänker så förbannat mycket. Han var ett svin. Fast sånt märker man ju inte förrän efteråt.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Tänkte skriva något riktigt bra som ledde mig in på min fina kärlek, men tankarna börjar bli lite smått hatiska, som dom brukar bli när den där snubben dyker upp så jag skiter i det och skriver rakt på sak bara..

Anders, min fina kärlek. Allt var så himla bra. Jag kunde verkligen lita på dig, och det var så sjukt skönt. Sen fick du mig att bli the worst girlfriend ever typ.. hahaha.. (nu kan jag inte vara seriös längre :p) Men, du stog ut, ja, nästan iaf, haha.. och jag stog ut och nu är vi här ♥ Det enda liiiiilla som är jobbigt nu, är det här jag inte vill prata om. HAHAHA. Jag älskar dig!